På mångas beordran och önskan..

så bloggar jag ett litet inlägg.

Lillan är sjuk, för första gången.. och sista, skulle jag önska få säga men vet det blir måånga fler gånger. Känns som att en bäver har gömt sig i min mage och gnager hela tiden - tror det även kan kallas oro! Om jag har uppfattat det hela rätt.

Rosselhosta och tjockt slem som täpper igen så hon inte får luft ibland, blir lite blå till och med innan hon lyckats kräkas upp det och det kommer riktigt fontänkräkningar. Så hemmet är också upp och ned, även jag och Markus. Och sist men inte minst, humöret!

Hoppas bara hon mår bättre snart, så man kan bli någorlunda som folk igen och så hon slippet allt detta besvärliga. Man tycket så synd om henne och känner sig så dålig och hjälplös när man inget kan göra, tror det även kallas att man har blivit mamma.

Har iaf hunnit vara och klippa av mig långhåret med Mari, var roligt och mysigt. Tyckte min frisör var ganska duktig, trots en besvärlig kund som först bara skulle toppa och ha kvar långa håret men sen mitt i allt ångrar sig och vill klippa frisyr. Dock blev hon så stressad ungefär i mitten på klippningen när hon märkte att det drog ut på tiden, så satt där och kände mig stressad och inte så avslappnad som jag hoppats på när man äntlgen tog sig iväg till frisören. 

Men nu ångrar jag mig i efterhand. Men kan vara roligt med lite mer frisyr ändå... kanske.... hursom haver så är det ju inget världsproblem och Markus säger iaf att han tycker det är finare nu, men tror inte han vågar säga annat ;)

Som dom flesta andra så inväntar man nog sommaren och en låång ledighet tillsammans för våran familj.

Gud som haver barnen kär,
se till Lia som liten är.
Gör så att hon snart blir frisk
och vi orkar med all disk.

Amen






Sådan mor sådan dotter, eller kanske sådan dotter sådan mor?

RSS 2.0